inte en dag yngre nskriver jag en sång njag har ältat alla ord nhär över muggar och glasnvi kom varandra närmre ndu och jag i vår noch jag är tacksam för natt du orkade lyssnannen sommar igen nkanske nån vecka på landet nkanske nån helg ni nån storstad söderutndu och din tjej njag och min son ibland nplanerna är skönt nom dom kan flyta lite nunnfan, det värker ndet ilar då och då ndet känns ibland som om alla har nförstått utom jagnatt världen står och pekar nstackars han som tror natt livet är en dröm nhan borde ta ett jobbnnjag drack en kaffe hos Louise npå hennes uteplats igår nhembakt och en son nsom lärt sig cykla justnhon berättade sin historia noch om styrkan hon fått nhur värdena ändras nnär sjukdomar kommernnjag ville skjuta mig själv nredan på tunnelbanan hem nför hur svag jag har varit noch hur fel jag haftntvå öl senare nvar Skånegatan nändå lite lockande noch framtidens ljusnnjag fattar ingenting... nnännu inte äldre ntar jag flyget härifrån noch tänker att jag blivit lite nstarkarentänker att jag bara måste nse mig omnoch leva lite merndu vet hur jag ärnnmen sen i mörkret på hotellet ni lappsjukans klimax nklickar jag fram bilder nsom jag har i telefon nhon och jag i taxi npå väg från Gorkijparken npå ett sista försök ni Moskvannnu minns jag det som varmt ndet där som frös i TV-soffan ndagarna vi inte orkade nprata med varann njag tvivlar än en gång noch strör ut frågorna på bordet nnån säger nånting nnån annan nåt annatnnjag kunde säga att jag önskar nhon förstod nmen det är ju inte det njag vill nog bara ändra sanningen nnu går solen upp noch jag står på en balkong ni ett land jag aldrig känt noch tittar österutnnett land jag aldrig känt nmed nya smaker att förnimma nsteg som måste tas noch mina hyllor för mig själv nstolt som en bödel nsom bara gör sitt jobb nväntar jag på frälsning noch förlåtelsennjag fattar ingenting... nnjag fattar ingenting noch jag ser bara tecken nbilder säger stanna nbilder säger gå nvi pratar inte mera neller gifter oss till hösten nsaker förändras nnär tiden gårnnhar jag väntat mig för mycket nblåste jag iväg njag ser tillbaka på nen radda av affischer njag tror jag drömde om ett liv nbara utan korridorer nutan korridorer nskulle jag bli lycklignndu kände mig när nåren var terminer nnär sommaren var helig noch nätterna var allt ndu har vart densamma nsom en klippa genom tiden nmed en hand som nverkat räcka åt oss allannminns du när vi satt nutanför Strandbaden i Falkenberg noch lyssnade på när nhavet blåste in ndet var långt innan henne ndet var långt före allt nmen jag kan inte komma på natt jag saknade nåt dånnjag ser regnet komma närmre növer floden nTV:n dövar tystnaden ni mörkret ntid tid ninte en dag yngre nskriver jag en sångnnjag fattar ingenting...nn