Tänk att vara i hamnnAtt jag äntligen åkt ditnNär jag har kommit framnEfter lång och stormig tidnAtt kunna kalla sig mannAtt våga älska den bredvidnAtt vara stolt för sitt namnnOch kunna bjuda på sin tidnnJag vill våga älskanJag vill våga vara hannSom vågar låta sig älskasnSom har kommit i hamnnnDen vägen som jag åker pånDen är krokig och dannDet händer att jag stannar till iblandnMen jag tar mig ändå framnDen väger som jag hamnat pånDen är smal och full av dammnMen styr jag bilen med en varsam handnKommer jag nog framnnDet mesta jag gjortnSånt som inte stannar kvarnOch såna saker jag gjortnVar kanske aldrig särskilt brannOch det finns saker jag fångatnSom idag inte jag har kvarnMen jag kan inte ångranJag går aldrig tillbaksnnDen väger som jag åker pånDen är krokig och dannDet händer att jag stannar till iblandnMen jag tar mig ändå framnDen vägen som jag hamnat pånDen är smal och full av dammnMen styr jag bilen med en varsam handnKommer jag nog framnKommer jag nog framnKommer jag framnnDen vägen som jag åker pånDen är krokig och dannDet händer att jag stannar till iblandnMen jag tar mig ändå framnDen vägen som jag hamnat pånDen är smal och full av dammnMen styr jag bilen med en varsam handnKommer jag nog framnKommer jag nog framnKommer jag nog fram