Från en skala så mörk som hat, dit bara tankar flyrnEtt brustet hjärta serverat på ett fat banar vägen för tanken du skyrnJag är så trött på allt, på alla skuggor som skymmer min sikt var dagnEtt manifest skapat av oro, pulserar i mitt blodnnn(Chorus) Jag vet hur man sväljer smärtanGe hän och låt kvicksilvret verkannnSå går en dag av mitt liv och kommer aldrig åternEn hjälpande hand några meter bort bara delegerar och överlåternMitt öde i hyckleriets händer, vart jag än i världen vändernstår jag ensam ett ögonblick, ett ögonblick i sändernnnJag vet hur man sväljer smärtanGe hän och låt kvicksilvret verkannnDär bakom tröstlöshetens dörrarnFinns det en plåga att förgörannnJag är fylld av fruktan och ur balansnDessa tomma ord kväver mig totaltnnnGe mig kraft att stå emot, maktens käftarnDar bakom tröstlöshetens dörrarnnnFinns det en plåga att förgöranDra mig rakt ner för stupets kantnsom en marionett åker jag rakt nerni smuts och fördärv, helt förstummadnoch alldeles menlös!nnnJag vet hur man sväljer smärtanGe hän och låt kvicksilvret verka