Du liknar döden, drömmen systernSamma nyckel kring din halsnEn näpen nihilist med svarta naglarnDu är din egen Jean DuvalnnJag hör dig viska om väninnannSom vågat språnget över bronnI din version blir hon hjältinnannSom om det handlade om modnnVi blöder för er nunDet går över, det går över, det går aldrig övernVi behöver nånting nunSom bedövar, nått som gör att det går övernnNågot som flög in via TV:nnKan nuförtiden få mig ur balansnDu slår min verklighet i bitarnOch jag ser bara allt jag inte hannnnVi blöder för er nunDet går över, det går över, det går aldrig övernVi behöver nånting nunSom bedövar, nått som gör att det går övernnVi blöder för er nunDet går över, det går över, det går aldrig övernVi behöver någonting nunDet går över, det går över, det går aldrig övernDet går över, det går över, det går aldrig övernDet går över, det går över, det går aldrig övernDet går över, det går över