Han kom som frдmling till en ц,
En ц vid Norde Strцmmar,
Dдr minnet av en skдrgеrdsmц
Som skymtat I hans drцmmar
Drog honom till en trдdgеrdsgrind-
I samma blida vдstanvind
Som han sett smeka hennes hеr
Nдr hon var sjutton еr.
Hдr, under ek och oxeltrдn,
Som дn mot stormar strida,
Min vildrosmц I Bohuslдn
Har blцmmat vid min sida,
Han tдnkte stilla - sextio еr
Snart flytt sen dess, nu еterstеr
Att цdmjukt цppna hennes grind
Och varligt stiga in.
Och dцrren gick! Nu stod hon dдr,
En Tцrnrosa, en sдgen!
-Har tidens hjul stеtt stilla hдr,
Han stammade fцrlдgen.
Dдr stod hon som I flydda dar -
Med pannan lugn, med blicken klar,
Densamma Karin sjutton еr,
Med sjцvind I sitt hеr.
Dе reser sig ur stugans hцrn
En gammal grеnad kvinna:
- Stig in, stig in, kom inom dцrrn,
Till byn kan du snart hinna!
Stig in, min vдn frеn unga еr!
Du ser, att tidens hjul- det gеr!
Och som ett hеn slеr vеrens vind
Emot en vissen kind.
Det blеser samma vind I dag
Som sjцng I vеra ekar
Nдr vi var unga, du och jag
Och lekte samma lekar!
Just nдr du kom hдr I vеr dцrr
Jag mдrkte vinden sjцng som fцrr.
Pе avstеnd har jag fцljt din stig
Och bett till Gud fцr dig.
Hдr ser du nu mitt minsta gull-
Ja, jag дr farmor vorden,
Och det дr blott fцr lillans skull
Att jag ej lagts I jorden.
Den vдstanvinden du, han drar!
Han tog vеr son nдr han blev far
Till henne dдr. Fцr hennes mor
Vart sorgen alltfцr stor.
Sдg ingenting, kyss endast fromt
Vеr lilla Karins panna!
Sе blir hдr inne mindre tomt,
Trots att du ej fеr stanna.
Kyss detta barnbarn av vеr drцm!
Nдr jag gеtt bort- bliv lika цm
Mot henne dе, som fцrr mot mig!
Ty jag har дlskat dig.